Biosociety – ett forsknings- och innovationsprogram för cirkulär bioekonomi

Projektet ska undersöka möjligheten att använda urbana organiska restströmmar som alternativa substrat i kommersiell svampproduktion.

Potatis är en av våra viktigaste livsmedelsgrödor och en central del av vår vardag. Men att ta fram nya, förbättrade sorter tar lång tid, ofta över 15 år innan en ny sort är klar för odling. Traditionell växtförädling bygger på att korsa och välja avkommor generation efter generation. Men med nya moderna genomiska tekniker kan man korta utvecklingstiden och med hög precision införa nya egenskaper som kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Varje år producerar fåruppfödare runt om i Sverige och Europa stora mängder ull som går till spillo. Som en biprodukt av livsmedelsproduktionen bränns eller kasseras mycket av denna ull – trots att det är ett naturligt, förnybart och biologiskt nedbrytbart material med utmärkta funktionella egenskaper. Projektets avser att utveckla Fårtex®Pulse – ett fossilfritt, cirkulärt och energiskapande isoleringsmaterial baserat på denna restprodukt, fårull.

Projektet syftar till att utveckla ett biobaserat och isocyanatfritt ligninlim som kan ersätta fossilbaserade polyuretanlim i plast- och metallaminat.

Fukt kan orsaka mögel på livsmedel, korrosion på elektronik samt skador på läkemedel och textilier. Utöver detta behöver vattenbaserade vätskor, såsom kroppsvätskor, hanteras i hygieniska produkter där krav på absorption, säkerhet och komfort är centrala. Sammantaget gör detta fukt- och vätskehantering till en central samhällsutmaning.

Fiberburken – lösningen som saknas, eller en omöjlig idé? Vi pratar gärna om den cirkulära bioekonomin, om att lämna det fossila bakom oss. Men tittar man i badrumsskåpet eller kökslådan ser verkligheten annorlunda ut.

I den svenska golvindustrin sorteras stora mängder ekmaterial bort varje år, främst av estetiska skäl såsom kvistar eller färgvariationer. Detta material används i dag huvudsakligen för energiåtervinning. Samtidigt är ek ett långsamt växande träslag med i grunden goda mekaniska egenskaper, vilket väcker frågan om delar av detta industriella restflöde skulle kunna användas i tillämpningar med högre förädlingsvärde, exempelvis inom byggsektorn.

Projektet syftar till att verifiera om vetehalm kan användas som kompletterande fiberråvara i fluting, det korrugerade mellanskiktet i wellpapp.