Återvunnen textil, fiberbaserade lock för mejeriförpackningar och nya produkter från havet: 16 projekt utvecklar framtidens bioekonomi
Forsknings- och innovationsprojekten ska stärka konkurrenskraften, minska fossilberoendet och öka resiliensen i den svenska bioekonomin.
Sverige har goda förutsättningar att bygga en stark bioekonomi baserad på råvaror från skog, jordbruk och vatten. För att möta framtidens behov krävs samtidigt nya lösningar som gör produktionen mer cirkulär, resurseffektiv och mindre beroende av fossila råvaror. Det var utgångspunkten när forsknings- och innovationsprogrammet Biosociety lyste ut medel för forskningsprojekt tidigare i år. Programmet ska bidra till att utveckla nästa generations biobaserade produkter, material och processer.
Nu har Formas fattat beslut om 16 forsknings- och innovationsprojekt. Flera av de beviljade projekten har en koppling till den blå ekonomin. Här finns satsningar på algbaserade textilfibrer, kitinbaserade fibrer från skaldjursrester och nya produkter från mikroalger odlade i restvatten från fiskodlingar. Gemensamt för projekten är att de tar vara på underutnyttjade biologiska resurser och skapar nya möjligheter för svenska värdekedjor.
Projekten kommer att genomföras i nära samverkan mellan företag, forskningsaktörer och andra samhällsaktörer.
– För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft inom bioekonomin krävs att forskning, innovation och näringsliv utvecklar nya lösningar tillsammans. De här projekten visar på innovationskraft inom både de blå och gröna näringarna och vi ser projekt som vid lyckade resultat kan spela roll både på svenska och globala marknader, säger Sverker Danielsson, programchef för Biosociety.
– Det som imponerar mest är bredden och innovationshöjden i projekten. Vi ser allt från nya lösningar inom den blå bioekonomin till framtidens textilmaterial och cirkulära förpackningar. Många projekt tar tillvara restströmmar som tidigare haft ett lågt värde och visar vilken potential som finns att skapa både nya affärsmöjligheter och ökad resurseffektivitet, säger Åsa Frisk, forskningssekreterare på Formas.
Textilier, förpackningar och cirkulära material i fokus
Textilområdet är särskilt framträdande bland projekten. Förutom satsningarna på marina råvaror ska svensk industrihampa utvecklas för framtidens textilier, samtidigt som nya metoder ska göra det möjligt att återvinna bomullstextilier och bomullsblandningar till nya produkter. Flera projekt adresserar därmed både behovet av fossilfria råvaror och de växande mängderna textilavfall.
Ett annat tydligt tema är utvecklingen av framtidens förpackningar. Ett projekt ska ersätta plastlock till mejeriprodukter med ett fiberbaserat alternativ som kan öppnas och återförslutas utan att kompromissa med funktion eller livsmedelssäkerhet. Lösningen har potential att bidra till en omfattande omställning inom livsmedelsförpackningar både i Sverige och internationellt.
Ett annat projekt ska utveckla nya 3D-formade fiberförpackningar med biobaserade barriärskikt som kan ersätta plast i mer krävande förpackningslösningar.
Även skogsindustrin, vattensektorn och bygg- och infrastruktursektorn finns representerade i de projekt som finansieras. Bland annat ska rötangripen skogsråvara användas mer effektivt i massaproduktion, lignin utvecklas för nya materialtillämpningar och biokol från restströmmar undersökas som komponent i framtidens asfalt.
Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats.
