Har Europa vind i seglen för konkurrenskraftig biotech?

”Biosolutions”, ”biotech”, ”biotechnology” och ”biofoundry”. Det är många begrepp som florerar i samband med att bioekonomi diskuteras inom EU som just nu förbereder sig för en kommande Biotech Act II.

Tidigare i år deltog jag i ett rundabordssamtal i Bryssel. Huvudfokus för mötet var hur innovationer inom “biosolutions” (dvs icke-medicinska bioteknologier) kan taktas upp och OECD:s rekommendationer för hur framtidens finansieringsmöjligheter behöver utvecklas inom EU.

Bakom mötet stod Think Tank EUROPA och European Biosolutions Coalition och med på mötet fanns EU-parlamentariker, representanter från kommissionen samt OECD och industriaktörer.

Ett intressant inslag var en OECD-rapport som visar att USA fram till och med 2022 – för det var så långt siffrorna sträckte sig – satsat mångt mycket mer än Europa på forskning och utvecklingskapital för start up-företag inom ”biotechnology” (bioteknik). Biotechnology definieras här som ”the use and modification of living organisms and derived elements to produce knowledge and products”. I kölvattnet följer såklart också att antalet patent skjuter i höjden i USA jämfört med Europa.

Att satsningarna skiljer sig så markant åt blir en tydlig utmaning för framtida europeisk konkurrenskraft. Uppskalningsmöjligheten för biotech-företag i EU beskrivs som en flaskhals. En av flera finansieringsmöjligheter som lyftes fram av OECD var så kallade public-private-partnerships. Här är forsknings- och innovationsprogrammet Biosociety ett svenskt gott exempel.

Det ska bli spännande att få vara med och forma samt följa vad Biosociety kan möjliggöra för utvecklingen av svenska bioekonomiföretag. Men även om vi nu har ett svenskt forsknings- och innovationsprogram på plats, som tar tydligt avstamp i näringslivets behov, är det viktigt att vi behåller siktet på hur svenska företag som siktar på vidare uppskalning och demonstration kan få fortsatt stöd med hjälp av relevanta EU-medel. Här kan Biosociety hjälpa till att fånga in behov och förutsättningar i takt med att forsknings- och innovationsprojekten utvecklas.

Kemi- och plastindustrin ser biobaserade råvaror och cirkulära lösningar som en stor möjlighet i framtidens produkter. Det är glädjande att se att så många företag valt att engagera sig i projekten i Biosocietys första utlysning. Jag ser fram emot fortsättningen!

/Lena Svendsen

Lena Svendsen är ansvarig för forsknings- och innovationspolitik på branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) och ledamot i Biosocietys programstyrelse.

Framöver kommer fler ledamöter att presenteras genom blogginlägg om aktuella ämnen kopplade till forskning och innovation inom cirkulär bioekonomi på biosociety.se.